Älskar min underbara man så mycket, tänk att han orkar stå ut med en så konstig typ som mej hahah ;)

Nu är det snart dags att sova men först kvälls ciggen ;) 

Tjiing :) // Renee

Jo så är det, jag har nog haft ätstörningar så länge jag kan minnas, jag vet inte riktigt varför..

men mat ger mej ångest, mycket kan nog bero på den värld vi lever i, alla ska ha ett mått se ut på ett vist sätt och leva som alla andra tycker, som barn va jag nog inom måttet normal, va nu normal är men det kallas ju så när man är inom grenserna va man får och inte får, är en jäkla tur att vi har ordet normal så vi onormala har nått att sträva efter,

Jag tränade mycket fotboll, det va mitt liv 24/7 va det fotboll, jag åt nog rätt normalt under tiden jag tränade men kunde lätt få ångest över saker jag stoppade i mej men fick som tröst att när man trände var det okej att äta det man ville, så det gjorde jag.. 

smällen blev när jag bestämde mej för att sluta med fotbollen, och fortsatte äta som innan , jag är  bara 158 lång så krävs inte så många kg på mej för att vara över det NORMALA..  hade en pojkvän som inte va snäll så mat blev en trösst, jag åt upp mej från att väga 50kg till 84kg:- ,  men en dag hade jag fått nog, då började svälten jag svälte mej ner till 44kg mådde pyton och kunde inte äta , tankarna om att bli tjock va för intensiva i mitt huvud , äter du det eller det så vaknar du upp i morgon stor som ett hus, så jag åt inte ibland inget alls levde på cocacola light.. någon frukt och fiskbulle i mellan åt.. var ute å gick från morgon till kväll å det enda jag kunne tänka på var hur mycket kalorier jag åt på en dag , innan jag slutade äta helt låg mitt kalori intag på 280 kalorier om dagen..

men till slut så började jag må riktigt dåligt , folk sa åt mej att äter du inte nu så får vi lägga in dej för nu har du gått förlångt , jag spydde aldrig upp min mat utan gav bara fan i att äta.. 

 sen tog det lång tid innan jag blev så kallat normal igen, jag fick gå hos en dietist och fick förbud om att kolla på mitt då favoprogram top model... det sätte vist griller i huvudet på mej..  har fortfarande ätstörningar jojjobantar upp å ner upp å ner men har lite bättre koll nu tycker jag än jag hade då.. har nyligen gått ner 30 kg till mitt bröllop som ägde rum 25/8 2012, men efter vi sa ja i kyrkan har jag lagt på mej några kg igen..

så i kyrkan vägde jag nog 48 kg och nu väger jag nog 57 så är ett par kg upp:) men nu trivs jag rätt okej i min kropp.. och ska väl försöka ligga på 55 kg , men man ska aldrig säga att man är frisk från det för det tror jag aldrig jag blir..

vi lever i en alldeles för syniskvärld för att vi ska bli accepterade som vi är tyvärr, människan är så hatiskt och många lever på att se andra lida och må skit.. men jag vet att jag kan göra den lite bättre genom att bara vara jag och dela med mej av mitt liv och mina erfarenheter

I mina ögon är du vacker så som du är..

Tjiing/ Renee

Tack till alla uderbara bloggare som kommer i hos mej och kommeterar och stöttar och till å med tröstar känns toppen:)

är tack vare er min röst ätlige blir hörd..:)  TACK

Idag har det varit en lång dag, lillan börjar dock piggna till, men sj har jag börjat bli sjuk..

till helgen ska jag och min älskling på shopping det ska  bli mys och få komma ut lite med bara honom, vist e det kul när lillan är med men kan var skönt att få lov att bara vara vi med ett par timmar, väl behövligt i vardagslivet att få lov att bara var renee ett par timmar och inte fru och mamma hehe fru och mamma är man ju men bara kunna larva sej och hålla på utan att lillan behöver se när mamma beter sej som 16 igen hahah... i bland e det riktigt skönt att bara få vara ensam med min man bara att få ligga i lugn och ro framför tven inte behöva gå upp tio gånger under ett program för att kolla va hon gör å så vidare...

egen tid är bra tid som förällder :D

idag har min ångest varit helt okej, har haft litte besluts ångest bara men det löste sej hur bra som hälst och nu är allt på plats å ordnat ;) det känns toppen.. 

jag vet att jag lovat att prata lite om hur mitt liv har varit så tänkte att jag börjar på ruta ett som blir i nästa inlägg :) 

Tjiiing// renee

Då kommer ett mindre kul inlägg kanske men dags att börja ta upp saker som man igentligen ska hålla käft om tycker många, men varför är det bara jag som ska hålla käft ? varför är det så viktigt att andra ska få känna , men inte jag ? varför ska jag aldrig få min röst hörd ?

jag ska bara lyssna tacka och ta imot...

TRÖTT TRÖTT Så TRÖTT på det,

jag ska tänka på att andra har känslor, men mina kännslor då.. om nu en människa har gjort saker mot en annan mänsika, ska bara den enas röst få bli hörd då ?

ska jag aldrig kunna få försvara mej ? vet att denna person kanske inte är sådan mot andra människor jag kanske var ett undantag , men bara för det ska jag då behöva hålla min mun stängd och aldrig få prata om det ?

NEJ, kan den här människan prata skit ljuga och skicka andra människor på mej för att jag ska må skit än idag så ska jag då fan inte vara tyst...

Nu är det min tur,.. min tur att få förklara från mina ögon , min sanning ...

Hejsan hoppsan:) idag är det en ny härlig dag med stor sol ute, men jag och lillan får stanne inne dock, båda är sjuka hostar och hostar huvudet värker och fryser ikapp.. :( ingen kul alls..

satt igår och funderade på va man ska ha med i en blogg för att den ska bli kul att läsa å kolla upp lixom, men jag tor än att jag stannar kvär i mitt kör om hur man faktiskt kan må även om man har en fin familj och super bra vänner runt sej , hur den lilla du innuti kan känna, jag lever värkligen ett toppen liv och jag har dagar då jag älskar mitt liv, eller jag älskar mitt NUVARANDE liv varie dag .. men är så mycket gammalt som måste upp å få lov att vara och kännas.. det är som att nu när jag har det bra och tryggt tillåter min kropp att bubbla upp allla gammla händerlser :/ jobbigt men kanske väl behövligt... jag är nog lite sånn att allt som händer har en mening.. då menar jag allt inget sker av någon slump utan det är så det ska vara annars hade det inte varit så....

jag tror att jag ska ha gjort den här resan lika väl som ni andra som läser har haft er...

jag har haft mycket å är säker på att det finns så många mer där ute som bara vill våga stå för att dom faktiskt känner sej ensamna i sej själva, spelar ingen roll va många vänner man har eller va mycket folk som gillar dej om du bär på kännslan att alldrig räcka till... 

synd bara att det skulle ta mej så här lång tid att våga stå för att jag har inte haft ett perfekt liv.. utan jag har gjort mina rsor , som varit mindre bra.. :/ 

Hoppas ni alla får en bra dag och tack till alla 122 Unika besökare som varit inne igår super kul, haft 499 sidvisningar och det känns toppen äntligen börjar ja nå ut till fler, och ju fler desto mer kanske jag kan hjälpa :)

Tjiiing// Renee

Måste säga att det är jätte kul att det faktiskt är så många som läser min blogg :)

Tack

//Renee

Ja det kan man undra över, hur tänker folk tro, många som läser min blogg känner, antingen igen sej eller så tycker dom att guuud va hon mår dåligt daa..

Men det värsta är att jag hade inte mått så dåligt och folk kunde ta ansvar över saker runt om i världen, som att folk som köper djur ger fan i att misshandla dom eller vansköta dom, eller att folk som inte klarar ta hand om sinna barn skaffar barn.. tänk va mycket ångest jag slapp ha om bara dom 2 grejerna kunde upphöra just nu .. och att man slapp någon mer gång höra att ett djur eller barn far illa.. då hade i af 40 % av min ångest försvunnit..

vist mycket av att min själ är sleten är nog för att man varit med om så mycket under en kort tid..  Och för att jag känner mej inde ärd att ha det så bra som jag har det nu, jag kan inte riktigt tilllåta mej själv att njuta av kännslan att få lov att må bra.. och det är as jobbigt, för egentligen varför skulle inte jag kunna få må bra ?

Har ni nånsin kännt när ni kommer in i ett rum någonstans eller en affär eller på en bar, att folk runt dej tittar konstigt på dej du kan nästa se va dom tänker när dom ser dej , endel gånger till å med kan du se hur folk viskar till arandra och du känner att det är dej folk pratar om eller när du går förbi ett gäng folk som helt plötsligt skrattar jämt när du gått förbi, tror du som mej då?, att det är dej dom skrattar viskar eller tänker saker om ?

är det så eller inte, va det bara att dom råkade höra nått kul när just du gick förbi?? och är det ens dej dom kollar på när du kommer in?? , eller sitter det bara i mitt ditt huvud, för att du själv, jag  inte tillåter oss att vara på samma ställe, som dom du ser när du kommer in på en plats med mycket folk ? ?

jag har i af haft den kännslan såå många gåner, och då blir jag kall hård och väldigt otrevlig, för att jag igentligen blir ledssen orolig i bland till å med rädd...

ibland undrar jag om jag är helt ensam om kännslan att vara så här, och den kännslan gör mej rädd för att ta steget ut och lära känna nya människor, eller försöka bjud på mej själv och visa vem jag egentligen är.. 

Tjinnng// Renee

Har du någon gång fått så där ångest så du nästan tror du ska dö ? ?

hej och välkomen till min värld, och vardag.. så har jag nästan varie dag och det kan bero på nästan vad som helst..

en film ett djur på tv, nyheter eller läst något i en tidning..  det kväver mej och känner mej som en fånge i min ångest, det är som att den vill äta upp hela min själ...

Inatt a den igång ångesten, lillan hade hög feber och gråt och måde så dåligt, och det gillar min ångest då börjar den att gnaga i bröstet, ju mer den gnager ju mindre luft får jag, och oroar jag mej går det ännu värre..

lillan hade nog 39 40 grader i feber i natt och hostar tills hon inte andas eller spyr .. man känner sej så hjälplös, stakkars min nadine, nu underdagen har hon varit piggare som tur är men jag vet att under natten kommer det komma igen och nu gör jag allt idag för att förebygga mina ångest attaker som jag vet kommer blåsa upp ikväll när hon somnat... och har jag tur kan jag i af vara berädd när dom kommer... :/

det tar mycket på energin att gå och vara berädd på att det kan komma , jag kan få en ångest attak av att se en gammal dam ha sårt att gå över gatan, eller att det är något barn på tv som inte har sina föräldrar eller någon mat, bort tappade djur kan jag ligga och tänka på hur dom har det och då får jag ångest gråter och gråter vill ju kunna hjälpa men det går ju inte, jag vet att jag inte kan, men jag vill så gärna ...

i bland undrar jag på varför jag har all Ångest och varför den ska göra så ont?! fattar i bland inte ens varför den kommer överhuvutaget , trode först det va mitt hjärta som skulle sluta fungera.. men det va det juinte utan är min själ som snart gör det, har ont i själen och det är ju inte det lättaste att bota , i bland önskar jag att det var hjärtat det va fel på , det går ju iaf att byta ut den dagen det behövs, men en ny själ ? ? ? det går ju inte.. :/ :( nej nu ska jag lägga mej på sängen med min underbara dotter och se på henne när hon sover, det är så vakert och fridfullt.. och det gör mej lite lugnare att se att hon har det bra :)

hoppas ni alla får en superbra dag <3

//Renee